Besök på historiska

Mitt besök på Historiska museet- förväntningar och recension
Intresserat av historia sedan barnsben tack vare att ens pappa var museiintendent på Nationalhistoriska museet i Albaniens huvudstad Tirana. Inför mitt besök på Historiska museet var det detta som gick runt i mitt huvud men också att man förväntade sig om vad museet skulle handla om. Blir det samma gamla med vikingar och svenska medeltidskyrkor? Ja, om det är det som intresserar en så är besöket av historiska museet helt rätt. Besöket motsvarade förväntningarna kan man säga.

Recension
Första utställningsrummet som man går in på Historiska museet behandlar forntiden och vikingatiden. Om det inte stod så där jättemycket om forntiden så stod det desto mer om vikingatiden. Vikingarna är något som utlandet förknippar med svenskarna men i utställningen visas också en annan sida av vikingarna: nämligen den starka kvinnan som hade all makt i hemmet och det var hon som bestämde om det fick komma gäster även om de var sin makes vänner. Hon bjöd gästerna även på mjöd och öl. Vidare går man in i medeltidsrummet, det rum på Historiska museet som man satsat mest på. Två stora salar med ornament från de medeltida kyrkorna har museet till förfogande och intressant är också att de visat hur innandömet i de medeltida kyrkorna kunde se ut. I Medeltidsrummets tredje sal beskrivs massakern vid ringmuren i Visby där de gotländska bondesoldaterna år 1361 mötte sin skapare i kampen mot danske kungen Valdemar Atterdags legosoldater och de gotländska borgarna lämnade bönderna i sticket då de vägrade öppna stadsporten. En film med hur slaget gick till finns att beskåda på museet liksom kranium från de fallna krigarna. 1800-talsmålningen av hur Valdemar Atterdag brandskattar Visby finns också att beskåda. Efter Medeltidsrummet kommer så Renässansen med Gustav Vasa och hans söner. Rolig är också utställningen om fastan som präglade ett katolskt Sverige i de allra flesta dagarna på året. Johan III:s meny från hans fasta finns också att läsa om. Man måste tänka på att den här fastan inte handlade om någon 3:2 diet, åh nej utan bara att man inte fick äta kött. Fisk var det däremot fritt fram för liksom för söta maträtter. Följaktligen innehåller Johan III:s meny från dennes fasteperiod hela 40 rätter!! Mycket gädda finns på menyn, vare sig det är med ”lemoner” (som citroner hette på svenska på 1500-talet) eller i pastejform. Vidare med ”Lejonet av Norden” i form av Gustav II Adolf, stormaktsperioden fram till Karl XII:s dödande och något kortare om 1800-talet och folkhemmets startande på 1930-talet.