öppet hus kväll 6 november

 
Inställt öppet hus kvällen 6 november pga av sjukdom !
öppet hus kväll sundbybergs msueum 6 nov. 2014

Den kvinnliga konstnären

 
 
 
Dom kvinnliga konstnärerna genom tiderna, hur gick det för dom? Blev dom tillbakavisade eller valde dom själva att ej ta plats? Konsten bakåt i tiden är full av begåvade män, nog måste kvinnorna ha funnits där även i ateljén?
 
Att konsthistorien är skriven av män för män är en sanning som ständigt upprepas liksom frågan: ”Varför har det inte funnits några stora kvinnliga konstnärer?”
 
Den feministiska konstforskaren Linda Nochlin menar att bakom denna fråga om kvinnan som konstnär finner vi myten om den store Konstnären, unik och gudalik som bär med sig en mystisk egenskap med beteckningen genialitet eller talang.
Hon skriver att i stället för genialitet och talang så har de krav och förväntningar som kvinnor historiskt förväntats infria gjort det omöjligt och otänkbart för kvinnor att ägna sig åt professionellt konstskapande. Det har visserligen funnits kvinnliga konstnärer och skulptörer men de första kvinnliga konstnärerna har använt sin skapande förmåga och sin konstnärliga begåvning till att tillverka saker som inte betraktades som konst utan som bruksföremål. Konsthantverk och design har ofta ansetts som en kvinnlig och därmed mindervärdig genre. Kvinnlighet innebar för Freud att tvingas avstå från och aldrig upptäcka möjligheterna till intellektuell och skapande verksamhet. Kvinnlighet innebär, enligt honom, att vara icke-skapande i kulturell bemärkelse. C.G. Jung däremot ansåg att kvinnlighet eller snarare kvinnlighetens princip var grunden för allt nyskapande, i såväl liv som konst.
 
Under 1800-talet trädde kvinnorna in på konstens arena så framgångsrikt att de vid sekelskiftet uppfattades som ett hot.
De förtalades som sämre konstnärer och okvinnliga. Dumt kanske, men bländande förtrollande skrev Baudelaire om kvinnan i början av 1800-talets andra hälft och satte ord på epokens dominerande kvinnosyn. Nochlin och andra feministiska konstvetare menar att undermålig undervisning är en viktig faktor till kvinnors svårigheter att arbeta inom konstvärlden liksom geni-begreppet och mytbildningen kring de gudabenådade manliga konstnärerna i historien.
 
Om kvinnor fått samma uppmuntran och likvärdig utbildning som män hade det funnits stora kvinnliga konstnärer på samma sätt som män, hävdar Nochlin. Kvinnor är fortfarande underrepresenterade på konstmuseer och de ses som en kategori för sig, vilket förpassar kvinnor till att inte tillhöra normen utan betraktas som det andra, dvs. undantaget. Särskilt kvinnor från den tidiga europeiska modernismen och avantgardet tycks ha raderat ut kvinnorna och jag undrar: 
 
( Delar av text från Tidningen Kulturen , Lena Månsson )
 
Anmärkningsvärt från texten att kvinnorna förtalades under 1800-talet som sämre konstnärer och okvinnliga. Och vad Freud ansåg kvinnlighet innebar att tvingas avstå från och aldrig upptäcka möjligheterna till intellektuell och skapande verksamhet. Kvinnlighet innebär, enligt honom, att vara icke-skapande i kulturell bemärkelse. 
 
 
 
I våras rasade en debatt om den manlige konstnären. DN:s Åsa Beckman skrev en artikel om Kultur­mannens död. Den fick ett stort gensvar. Dn publicerade också ett ­manifest av scenpoeten Olivia Bergdahl där hon uppmanar sina ­konstnärssystrar och -bröder att fylla hans plats med nytt liv.

 

Att vara den MANLIGA KONSTNÄREN är att vara övertygad om sin egen förmåga. Det finns ett givet allmänintresse för det man gör, eftersom man;

1. Gör det på ett helt nytt sätt.

2. Har förstått någonting andra än så länge inte har kommit på, och/eller

3. Är ett geni.

Den MANLIGA KONSTNÄREN lämnar ett spår av krossade hjärtan bakom sig, och kan då säga saker som: ”Man lär sig någonting om mänskligheten för varje hjärta man krossar.”

Den MANLIGA KONSTNÄREN har MANLIGA KONSTNÄRSVÄNNER, som förstår honom på ett sätt ingen annan gör. Vänskap är över lag viktigt. Han har ofta har långa och trogna vänskaps­relationer.

Trohet i monogama kärleksrelationer är inte viktigt för den MANLIGA KONSTNÄREN. Frihet och sex är det.

Den MANLIGA KONSTNÄREN blir ofta djupt och intensivt förälskad, och hamnar snabbt i centrum av relationen oavsett om han bedyrar att allt som sker, sker på grund av/tack vare den andre parten. Han kan skriva långa kärleksbrev och/eller dikter. Kan ringa och förklara sin kärlek. Kan börja storgråta av skönheten i den andres ansikte. Etcetera. Det viktiga är att den MANLIGA KONSTNÄREN är den som reagerar starkast på alla känsloyttringar, annars blir han osäker och ointresserad.

Att vara den MANLIGA KONSTNÄREN innebär att man placerar sig själv utanför samhällets normativa lunk. Från början är det en konsekvens av det konstnärliga arbetet, med oregelbundna och ovanliga arbetstider, men blir en del av identiteten.

Resandet är starkt kopplat till den MANLIGA KONSTNÄRENS självbild. Han kan säga saker som: ”Jag tycker om att åka tåg” – och njuter av att komma som främling till en plats där människor inte kan ifrågasätta sanningshalten i det han säger. Han slipper vardagslivets roller som samhällsmedborgare, familjemedlem och får vara just den MANLIGA KONSTNÄREN. Berlin, New York, Lissa­bon, Köpenhamn, San Fransisco. Eller Ljungby, Karlstad, Övertorneå. Det är sak samma.

Den MANLIGA KONSTNÄREN söker bekräftelse. Därför blir han lätt kränkt, och kan vara långsint in till idiotins rand. Kan till exempel ha en svart bok ­eller en svart lista, över namn på personer han aldrig kommer att förlåta.

Den MANLIGA KONSTNÄREN skulle aldrig begära någonting av någon annan. Därför upplever han lätt en önskan som ett krav. Har mycket svårt att förstå en beroendesituation. Skulle han hamna i en sådan själv blir han, givetvis, storslagen i sin tragik.

Den MANLIGA KONSTNÄREN söker det enklaste och mest effektiva sättet att få maximal utdelning av livet. Därför har han inte särskilt stora problem med att leva på gamla meriter så länge publiken, fansen och groupisarna byts ut.

Den MANLIGA KONSTNÄREN är konservativ, alltså ingen revolutionär. Han klär sig gärna i könsnormativa kläder och utnyttjar ett könsnormativt beteende.

Den MANLIGA KONSTNÄREN vill gärna påskina en problematisk barndom. Mobbning, fattigdom, självdestruktivt beteende, dåliga föräldrarelationer etcetera. Detta för att rättfärdiga det gränslösa liv han lever i dag.

Den MANLIGA KONSTNÄREN har karisma, men påstår gärna att han är blyg.

Den MANLIGA KONSTNÄREN är ofta oerhört fåfäng, men skulle aldrig erkänna detta.

Ja vin, kroppar och sång! Den MANLIGA KONSTNÄREN älskar alla njutningsmedel, och drivs av sin hedonistiska inställning till livet, alltid och i första hand.

Den MANLIGA KONSTNÄREN kan vara medveten om att han beter sig omoraliskt eller politiskt inkorrekt. Njutning före ädelmod. Därför finner han gärna ett specifikt område där han kan uttala sig, med magstöd och gloria.

Att vara den MANLIGA KONSTNÄREN är i mångt och mycket att vara ett as, men ett bedårande as.

 

Men hon skriver även

Så, mina konstnärsbröder och systrar och alla varken eller och både och! Detta vill jag säga er: Sträck på ryggen! Dansa fram! Minns att den värld vi lever i är fylld av mörker och smärta, men också av överväldigande, storslagen glädje, kärlek och njutning. Just vi kom till denna jord med en särskild uppgift: att maximera allt! Lycka till!

( Delar av text från Olivia Bergdahl DN )

 

Jag tycker avslutningsraderna är underbara från Olivia Bergdahl så jag låter dom få tala för sig själva. Jag avslutar med att visa en länk till Wikipedia full med konstnärinnor som är eller har varit verksamma inom konst i Sverige / AC

http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Projekt_kvinnor/Kvinnor_inom_konsten

 


Den kvinnliga konstnären - foto från Stockholms auktionsverk - fotocollage ac

Chefen på 50-talet

 
Tidningarna på 50-talet är fyllda med goda råd och brevspalter. Där kunde man få råd i dom mest skilda ting , den här gången handlar det om hur man blir den perfekta sekreteraren!
 
Ur Vecko revyn från 1959 läser vi bland annat....
 
Att en sekreterare inte bör blockera sin kontorstelefon med långa pivatsamtal är ju självklart. Besökande skall alltid avkrävas namn och ärende innan de presenteras för chefen. Mycket ofta handlar det om att ärendet skall handhas av någon annan i firman. Glöm inte att folk ser er , hör er , och minns er. Ni bör vara korrekt , vänlig , saklig och välskött. ha alltid ett anteckningsblock till hands. Det är mycket säkrare att lita på en skriftlig anteckning än en som man gör i minnet.
 
Ingenting hindrar er från att använda parfym på er fritid. Men strunta i den på jobbet om ni märker att chefen tycker illa om den. Han kan ju vara allergisk. Lämna inte en proppfull brevmapp för undertecknande till chefen 5 minuter innan posten går. Då måste han ju hetsa igenom breven och ni kan ju ha gjort ett fel. Om chefen irriterat avböjer att träffa en oanmäld besökande, så ta inte med er irritationen ut till personen i fråga. Bed honom hövligt återkomma en annan dag vid avtalad tid.
 
Kvinnlighet och sex kan ni utstråla på fritiden på jobbet sätter man mest värde på en god arbetskamrat. Rösten är viktig. Ni måste tala mycket i telefonen. Försök att inte låta jäktad , inte tala otydligt , inte låta ovänlig. Tänk på att chefen också kan vara trött att han kan glömma , att han kan vara på dåligt humör, att han kan behöva vitaminer. Har chefen svårt att komma i håg namn ? Ge honom då en lapp med namnuppgifter samtidigt som ni slussar in en besökare. Även om chefen skall ta ställning till alla inkommande ärenden, så finns det ju dom som är mera viktiga och dom som är mindre. Bespara honom de sistnämnda de dagar han känner sig jäktad. 
 
Dom här "goda" råden kommer i från den perfekta sekreteraren , så man som det står inte ska bli fröken Vimslund. Oj det var många råd i sann 50- tals förpackning. Som grädde på moset så avslutar vi med lite reklam golvet är nypolerat , mamma syr och pappa leker med barnen. Vilken idyll ! /AC
 
 

Inspiration och lust

 
Var kommer inspirationen ifrån ? Är den kopplad till vår lycka och kommer den på beställning ? Finns det en nyckel , tre frågor som vi tittar lite närmare på....
 

"Wild thing you make my heart sing"....Du får mitt hjärta att sjunga , nej så är det nog inte varje dag. Inom konsten var det vanligt att ha en musa. Musa – i grekisk mytologi ursprungligen poesins gudinnor men sedan även de gudinnor som inspirerade även andra konstnärer, filosofer och intellektuella.

En musa får fart på kreativiteten

 

Dalí, Nietzsche, Picasso, Dante och ett helt gäng gamla grekiska genier sägs ha varit beroende av kvinnor för att kunna skapa. Enligt Guinness Rekordbok är Picasso tidernas mest produktiva konstnär med sina 147 800 verk. Och en närmare titt på hans kreativa perioder avslöjar ett mönster: när han är förälskad i någon ny kvinna är han extra kreativ. Det finns faktiskt belägg för detta fenomen i modern forskning – som också förklarar varför det bara är män som enligt myten gynnas av en musa.

Tankar på kärlek har i en studie vid Jacobs University i tyska Bremen från 2009 visat sig stimulera kreativt tänkande, medan tankar på sex stimulerar analytiskt tänkande. Förklaringen till detta tros vara att kärlek triggar globala, holistiska tankeprocesser, medan sexuell lust styr in oss på här och nu. Kreativa processer har ofta en högre abstraktionsnivå och gynnas av globalt tänkande – kreativa processer arbetar med skogen – medan analytiska processer jobbar mer specifikt och lokalt, här och nu – de fokuserar i större utsträckning på träden.
Detta gäller för både män och kvinnor, men det finns en avgörande skillnad i kraven på kärleksobjektet som sätter igång processerna.

2006 testade några socialpsykologer vid Arizona State University i USA hur män och kvinnors kreativitet påverkas av en potentiell framtida partner.

En attraktiv person som beskrivs som en möjlig kärlekspartner räcker för att boosta en mans kreativitet, medan kvinnor ställer betydligt högre krav. En snygging som man ska ut på sin första dejt med duger inte. Det ska vara en person med många bevisat goda kvaliteter och som är villig att ingå i ett varaktigt förhållande. Först då höjs kvinnans kreativitet.

Troligen finns det evolutionära skäl till att kärlek triggar kreativitet. Vi vill framstå som goda partier och kreativitet imponerar – och ökar våra chanser att få föröka oss.

( Text: John Airaksinen & Jenny Rickardson )


Det är nog så att vi inte går omkring och är förälskade jämt...utan 

”The happiest people don´t have the best of everything, they just make the best of everything”

 Weeeee... Weeeeee
 

”Två hårt arbetande stenhuggare arbetade längs en väg. En köpman gick förbi och frågade den första stenhuggaren vad han gjorde. Trött och argsint svarade han att han lyfte sten. Den andre stenhuggaren arbetade med full entusiasm och när han fick samma fråga svarade han stolt: jag bygger en katedral”

Den andre stenhuggaren kunde konsten att lyfta blicken och skapa mening. Professor Seigman som myntat begreppet positiv psykologi, påtalar vikten av att bygga lycka. Det räcker inte bara med att ta bort olycka för att må bra. Vi behöver skapa rätt förutsättningar och utveckla vår egen inre potential. Det finns en sorts lycka som är känslan av sprudlande glädje. En annan som är mer en uppslukande känsla av ”flow”, att gå upp i något, att engageras till fullo så att tiden stannar. Vetenskapliga studier visar att vi behöver glädje, engagemang och meningsfullhet för att uppnå fulländad lycka. Enligt Seigmans devis bör vi hitta våra styrkor, utnyttja dem till fullo och använda dem till något som är större än oss själva.

Hämtat ur text från Gabriella Svanberg

 

Om nu inspirationen är kopplad till lycka så menar många att lyckan måste byggas och tränas ! Är det inte så att vi alla har upplevt begreppet "Flow" att vi blir förlorade i något och tiden liksom försvinner tillfälligt. Det är värdefulla ögonblick och där finns nog ingen gemensam nämnare för vad som får oss att stanna upp och njuta.men om man är lite deppig då?

 

 

 

Lyckliga människor är inte kreativa ?

En deprimerad persons hjärna arbetar långsammare, har färre associationer och är en sämre problemlösare och idéspruta än en icke-deprimerad hjärna
– Man måste vara produktiv för att vara kreativ och depression drar ner aktiviteten, säger psykologiprofessorn Lennart Sjöberg.
Lyckoforskningen visar att en person som just har tänkt på eller varit med om något bra eller roligt ökar sin associationsförmåga, prestationsförmåga och kreativitet.

Men att ha lidande i bagaget är mer omdiskuterat.
– Nöjda personer är inte så motiverade som missnöjda personer, säger neurologen Richard Caselli. De senare vill förändra sina omständigheter och förändring kräver kreativitet

Eva Hoff håller med i viss mån.
– Erfarenhet av lidande kanske kan vara någon form av drivkraft eller motivation för författare eller konstnärer, men generellt finns det inget samband mellan kreativitet och lidande. Det finns ju också många författare och konstnärer med lycklig barndom. Om man studerar människor som förändrat en domän med upptäckter eller uppfinningar så finns det inte fler olyckliga barndomar bland dem än bland andra människor.

( Text: John Airaksinen & Jenny Rickardson )

 

Jag avslutar med dom finurliga orden

" The smallest key can lock up the biggest door "

/AC / Bildcollage AC

 

 
 

 

 

 

fotocollage ac - inspiration och lust