Etnografiska museet

Etnografiska museet (förväntningar)

Etnografi kommer från grekiskans ethnos som betyder folk och graphes som betyder ungefär beskrivning, det vill säga beskrivning av folk. I Stockholm finns det etnografiska museet som behandlar de olika folken eller folkgrupperna som finns i världen. Det var det som jag förväntade mig.

 

 

Recension

Där behandlas också hur de vita europeiska kolonisatörerna såg på folk med andra hudfärg och det var ingen trevlig syn som de hade. På 1800-talet ansåg européerna att de tillhörde en ras som var vida överlägsen de andra raserna osv. Idag vet vi att det finns inga olika människoraser utan en enda nämligen Homo Sapiens Sapiens. Istället talar vi om etniska grupper helt enkelt folkgrupper. Redan i entrévåningen på Etnografiska museet får vi veta att svenskarna inte var så mycket bättre än de andra européerna. Däremot talar man idag i Sverige tyst om det Rasbiologiska Institutet som huserade i Uppsala ända till 1973. Fram till detta år skickade institutet emissarier till bland annat Lappland där man gjorde skallmätningar och andra pseudovetenskapliga handlingar och samlade med sig döskallar och skelett av döda samer som de tog med sig helt utan någon som helst lov från deras familjer och placerades i arkivet i Uppsala Institutet. Samma sak gjordes med aboriginska skelett som också skickade till Institutet utan lov från aboriginerna. All denna information visas på Etnografiska museet.

                             Tar man hissen en våning upp är det utställningar om världens ursprungsbefolkningar till exempel Amerikas indianer och en utställning som är gjort på ett så fiffigt sätt att man tagit in tre olika ursprungsbefolkningar som lever i tre olika klimatzoner nämligen Arktis, Australien (aboriginerna förstås) och indianerna i Amazonas. Detta var väldigt intressant. En modell av en kongolesisk by från 1980 drog min uppmärksamhet också. Sist men inte minst var utställningen om Fjärran Östern och särskilt Japan och dess säregna kultur med Ainofolket i norra ön nämligen Hokkaido till Samurajerna och teceremonier. I denna våning visas en rekonstruktion av Svenska Missionärsutställningen från 1907. Just den utställningen är med dagens syn en vämjelig historia för där visades inhämtade kongoleser som visades upp som något slags ”freakshow” vilka var vanliga på den här tiden. Detta beskrivs också på ett utförligt sätt på Etnografiska museet.