Åderlåtare, barberare, vårdare av sår och tandutdragare

 
Ja allt detta kunde man få hjälp av ifrån fältskären Georg Hellström som gick bort 1935, han hade sin praktik på Sturegatan i Sundbyberg. Änkan Ruth Hellström berättar för Solna Sundbybergs tidning efter handlingar hon har funnit efter sin man att han var förmodlgen en av dom sista som fick erlägga examen som fältskär.
 
Han fick sin examen godkänd 5 mars 1897 efter att ha praktiserat hos Wassberg på G.a Kungsholmsbron. Yrket hade ganla anor och det var lätt att förstå, då det var knutet till det militära. Redan på 1500 talet kom befallning om att fältskären skulla följa med vid krigstillfälle. Dom hade inte så höga krav på sig som en läkare vid utbildning.
 
Han kunde lägga första förband, men det fanns dock begränsningar om det var för mycket på läkarnas område. Han var den lilla kirurgins utövare. Det fanns även en fältskär i Lilla Alby som jobbade mycket mot Ekmans snickerifabrik men öven mot allmänheten. Bland fältskär Hellströms papper fanns förordningar den äldsta från 1861. Där nämdes även "orgelnisterna" som hade skyldighet att verkställa vaccin mot smittkoppor. Kvinnor fick även utföra detta, barnmorskorna. I Wistrands läkarbok nytryck står följande beträffande åderlåtnimg, koppning.
 
Koppning är en operation som i anseende till den brist på blodiglar, vilken årligen  synes tilltaga mer och mer nödvändig.Det räknas upp en hel del sjukdomar där åderlåtning är behövlig. "Jag minns från min barndom att min mor hade blodiglar i ett dricksglas med vatten, förmodligen för värk i munnen." berättas det.
 
Verktyg för koppning
 
 

Blodigeln användes förr till åderlåtning men dess popularitet avtog i slutet på 1800-talet samtidigt som åderlåtning tappade i status som medicinsk behandling.
I modern medicin används iglar i vissa fall för att rädda transplanterade kroppsdelar med dålig cirkulation. På grund av bristande venöst återflöde samlas blod i den transplanterade kroppsdelen vilket kan leda till komplikationer och vävnadsdöd. Iglar används för att transportera bort blodet tills det venösa återflödet hämtat sig. Igeln suger ut 5-15 milliliter blod, men på grund av de aktiva ämnena i igelns saliv kan ytterligare 20-50 milliliter sippra ut.

Iglar har på detta sätt räddat nästippar, öron, läppar och andra lemmar.
På grund av risk för blodsmitta destrueras iglar efter användning och ska inte återanvändas på flera patienter.
Blodiglar har i modern tid även använts för att minska svullnad vid åderbråck och som smärtlindrare vid knäledsartros. En svårighet med vetenskapliga studier på iglar är att placeboeffekten av igelbehandling är svårutredd  ( Källa för text o bild Wikipedia )

 

Svømmende blodigle.JPG

 

Sundbybergs Museum vill redan nu tacka för lån av föremål från Medicinhistoriska Museet i Uppsala. Dom kommer att visas i vår kommande nya utställningsdel med premiär 11,12 och 13 Sepetember. Har ni vägarna förbi Uppsala passa på att besöka ett intressant museum med många spännande föremål inom medicinhistorien.

 

Medicinhistoriska museet

/AC

 
Fältskär Georg Hellström Sturegatan Sundbyberg

Återträffen

 
För 70 år sedan böjade den här klassen i centralskolan i Sundbyberg. Återträffen blev i dag på Sundbybergs Museum för ett tiotal av dom på bilden. I samma byggnad som museet finns i dag låg även småskolan som dom en gång började i. Ett glatt och piggt gäng samlades för rundvandring i lokalerna. Med på bilden finns även Erika som duktig guide.
 
Vi önskar dom en riktigt trevlig dag från alla på museet! / AC
 
 
centralskolan sundbyberg - sundbybergsskolan - återträff

Vi byggde också staden

 

Barnens Dag i Sundbyberg 1903

Barnens Dag i Sundbyberg 1903
Foto Sundbybergs Museum

 

Uppland
I år firar vi Kulturarvsdagen i tre hela dagar, 11–13 september. Här kan du se vilka arrangemang som deltar i ditt landskap och under vilka dagar. Du ser även vilka som deltog förra året.

http://www.raa.se/aktuellt/vara-evenemang/kulturarvsdagen/arrangemangen/Uppland/

 

Sundbybergs Museum deltar med...

Vi byggde också staden!

Vi sämre lottade, vi som var dagsverkare, arbetslösa till och från, invandrare, hade många barn och bodde trångt – vi på samhällets baksida, vi som också var med och byggde vår stad. Äntligen får vi visa upp oss och berätta vår historia.

Många stora män – framför allt – har gått till historien som de som skapade våra städer men hur var det med dem som var sämre lottade? Sundbybergs stadsmuseum och arkiv kommer under kulturarvsdagarna plocka fram några av dem. Du möter dem i form av speciella barnvisningar där barnen får klä ut sig i kläder typiska för förra sekelskiftet, leka lekar med enkla medel och lyssna på Berättar-Maja som berättar hur det var att vara ett litet fattigt eller kanske handikappat barn, som kommit långväga ifrån, för dryga 100 år sedan. Ni som är lite äldre får en spännande rundtur bland skrönor och sanna berättelser ur stadens historiska baksida.

Kom och lyssna till hur det var med det stora brännvins-debaklet på kommunalstämman eller varför “finkan” på torget inte räckte till och vem “Oredan” var? Och vad hade pastor Jansson att säga!? Och var kom de ifrån, stadens alla “invandrare”? Vilka spår satte de alla i stadens kulturarv? Alla de som också byggde staden!

Alla arrangemang lämpliga även för funktionshindrade.

Program och hålltider

Fredag, lördag och söndag den 11 – 13 september:

Programmet rullar alla dagar kl. 11.00-16.00
Landskap: Uppland
Ort: Sundbyberg
Arrangemangets adress : Fredsgatan 4
Vägbeskrivning: T-bana, buss, pendeltåg, tvärbanan.
Tillgänglighet: Lämpligt för rörelsehindrade inklusive blinda då vi tillämpar “Exhibitions beond sight”-metoden, hiss, HWC, barnvagnsparkering , parkering och servering. Fråga kontaktpersonen för mer information.
Ev. mer information finns på: www.museet.se

Kontaktperson
Namn: Junior Lindgren/Ann-Charlotte Larsson
Telefonnummer: 08 – 7068178
E-post: info@museet.se
Arrangörer: Sundbybergs Stadsmuseum o. Hembygdsförening

 

kulturarvsdagarna 2015 - vi byggde också staden