Sundbybergs stadsmuseum

 

 

 

Först säger vi grattis till Susanne som tagit den här fantastiska bilden på hägrar vid Råstajön. Hon är med som en veckans vinnare av vårbild på Svenska kulturnyheter Vill du ser mer av hennes fina foton så finns hon bland annat på Instagram https://www.instagram.com/susannesbilder/

 

Själv tycker jag den här fågeln är så fascinerande, som en urtidsfågel och det är så roligt att se gänget vid Råstasjön. Ofta i grupp med minst 2 meter i från varandra. När dom flyger så är det ett svischande ljud som hörs..

 

 

 

Gråhägern är en stor och grov häger med lång s-formad hals, långa vingar och ben och lång dolkformad näbb. Dess längd är, med utsträckt hals, mellan 85 och 102 cm, vingspannet 155–175 cm och den väger upp till 1,4 kg. På ovansidan är den askgrå. Skuldrorna har förlängda ljusgrå fjädrar. Vingpennorna är gråsvarta, vingens framkant, huvudet och strupen vita. Hjässan och en lång nacktofs är svarta. Halsen är gråaktig, med svarta fläckar i rader längs framsidan. Bröstet har förlängda vita fjädrar och buken är vit. Näbben, benen och även ögats iris är gula. I flykten drar den in huvudet intill kroppen vilket gör att den får en högbröstad profil.

Gråhägern har ett mycket stort utbredningsområde. Den häckar i Europa så långt västerut som Azorerna, och norrut till Harstad i Norge, i Afrika både i norr kring Medelhavet och söder om Sahara, ända ned till Sydafrika, i stora delar av Asien och på öar i Indiska oceanen.

Hägern är i Sverige en relativt vanlig häckfågel och finns i området från Mälardalen och söderut. I Norrland är gråhägern sällsyntare. På eftersommaren påträffas den ibland längre upp i landet. I Åredalens västra delar finns dock ett tiotal häckande fåglar från maj/juni. Merparten av den svenska populationen är flyttfåglar, men i södra Sverige och på Sveriges västkust är den stannfågel.

Hägern bygger bo i höga träd, helst bokar eller almar i skogsmark, vid insjöar och havsvikar med bräckt vatten.

Gråhägern häckar i kolonier ibland på upp till 50–100 par. Bona är glest byggda av grenar och kvistar, på ovansidan fodrade med gräs och hår. Den lever monogamt. Honan lägger en kull om året med i genomsnitt 3-5 ägg, ibland så många som 10, vilka är blåaktigt gröna, utan fläckar. Ruvningen pågår mellan 25 och 28 dygn och när äggen är kläckta tar båda föräldrar hand om ungarna i cirka 42–45 dygn tills de är flygga.

Gråhägern lever huvudsakligen av fisk. Den jagar genom att stå blickstilla i vattnet och sedan snabbt snappa upp fisk som simmar förbi. När den rastar, vid å- eller sjökanter, drar den upp ena benet och balanserar på det andra. Under medeltiden betraktades hägern som ett ädelt villebråd, som räknades till högvilt och på många platser skyddades av stränga lagbestämmelser. Detta berodde på att den utgjorde det främsta föremålet för falkjakt. ( Källa Wikipedia )