Att hantera känslor...

Foto AC
 
Det är något vi alla har gemensamt, känslorna. Vi kommer liksom inte i från dom. Men vad vi gör med dom och hur vi hanterar dom löser vi nog på olika sätt.. eller bara låter dom vara. Kanske låtsas vi som dom inte finns eller bara tillhör någon annan?
 

Alla upplever vi stunder då vi har mycket svårt att kontrollera våra känslor.

Det kan kännas som att vi håller på att bli tokiga, att vi översvämmas av ilska, sorg, besvikelse, frustration, rädsla, skam eller annat, och inte kan se någon ände på det. Ofta är känslorna då så starka att vi på olika sätt försöker slippa känslan genom att göra olika saker, genom att distrahera oss, genom att äta något, genom att på olika sätt framkalla en annan mer acceptabel känsla.

Det kan till och med vara så att vi inte hinner med att känna känslan, innan vi omedvetet byter ut den mot en annan känsla som vi står ut bättre med. Om vi inte står ut med ångest eller rädsla kan vi uppleva det som hunger istället, eller ilska. Vissa av oss kan också ha svårt att hantera positiva känslor som glädje och lycka och stolthet. Samma sak kan då hända med dessa – för att slippa ”obehaget av positiva känslor” dyker istället en annan känsla upp, till exempel skuld eller skam eller oro.

 foto AC

 

Generellt när det gäller ”träning i att hantera svåra känslor” rekommenderas att du arbetar i fyra steg:

1. Identifiera känslan
Vad är det du känner? Hör känslan ihop med situationen, eller är den ett sätt att hantera en annan känsla? Sätt namn på känslan. Är det ilska, glädje, sorg, besvikelse, oro, rädsla, skam, skuld?

2. Stanna kvar i känslan – ”surfa på den”

Tillåt dig att känna känslan. Gör dig bekant med vad som händer i kroppen, vilka tankar som följer med, vilka impulser du får. Värdera inte känslan som bra eller dålig – bara upplev den. Detta gäller för alla känslor, vare sig de är befogade eller obefogade.

3. Förändra det som behöver förändras
När känslan är obefogad kan du med fördel stanna kvar i steg 2. Om känslan är befogad kan du behöva hantera situationen, t ex som nedan: — Skam efter att ha gjort fel – be om ursäkt, gör det du kan för att reparera skadan.
— Ilska efter kränkning – gå undan, samla dig och uttryck det du tycker är viktigt. Kommunicera med jagbudskap. Dvs istället för att säga ”jag är arg” eller ”jag är sårad” kan man byta ut ”jag” mot ”min kropp”.
— Sorg, ledsenhet – sök tröst eller trösta dig själv en stund. Aktivera dig sedan igen.
— Ångest, rädsla – om den är befogad, vidta åtgärder för att förändra situationen om det är möjligt. Det kan handla om att fly, tala klarspråk, säga nej, göra något annat.
— Glädje, lycka – stanna kvar i den så länge du kan, tillåt dig att känna känslan utan att byta ut den mot oro att känslan ska ta slut.

4. Gå ur känslan – fokusera på något annat
När du identifierat känslan, upplevt den, gjort det som behöver göras – gå ur känslan och fokusera på något annat. Att träna på att släppa känslan efter en stund är nödvändigt för att kunna fortsätta framåt, och är en viktig del i grunden för att hantera känslor. Att lära sig hantera svåra känslor på fungerande sätt innebär att träna ovanstående om och om igen – ibland till och med flera gånger i samma situation.( text från Jöran Bridings hemsida )

 

Ja varför ska vi nu träna på allt det här? Det är väl bra som det är? Det kan handla om att bli tydligare för sig själv och för andra och där med kan den personliga vinsten bli mer harmoni. Vi kan nog inte begära att andra ska förstå oss på alla punkter om vi inte kan lyssna av våra egna inre signaler. Det är en fin känsla när man blir sedd och förstådd! 

Photoshopbild ac 
 
 
Känslorna

Sundbybergsknuttar 1957

 
 
Glada och nöjda med färden har 13 av de 15 Sundbybergsgrabbarna samlats utanför ungdomsgården vid hemkomsten tillsammans med sin omtyckte ledare polisman Kjell Fängström 2:a från vänster
 
En riktig propagandaresa har 15 grabbar i Sundbyberg ungdomsgårds motorklubb gjort genom mellersta Norrland. Trondhemstrakten I Norge, Dalarna och Värmland. De har under en tvåveckorstur med sin ordförande polisman Kjell Fängström i spetsen visat att skinnknuttar visst inte behöver vara sådana "motorbusar" som många tror att de är. De har fått beröm vart de kommit för sin föredömligt tysta och hänsynsfulla körning. - De här är inga knuttar har man sagt om dom dit dom åkt. Och det är väl menat som ett gott betyg.
 
Av de 15 Sundbybergsgrabbarna har bara 10 åkt motorcykel. De övriga som ännu inte har egna cyklar ännu har åkt i de tre bilarna man haft med på färden. I spetesen av Mc-kolonnen körde polisman Fängström själv i en Ford Consul och sist i raden körde två andra bilar, en DKW och en Fiat 1100. - Det har varit en slags propagandaresa berättar polisman Kjell Fängström som är ordförande i motorklubben. Vi har velat visa att knuttar inte är några busar i trafiken och kan köra precis som vanliga trafikanter. Och det tror jag vi har lyckats med vi har inte varit ute för att busköra tvärtom. 
Det är fina pojkar allihop, fortsätter han. Och jag är glad att jag fått ägna mig åt den här verksamheten. Jag har lärt mig förstå grabbarna på ett annat sätt än tidigare. Många undrar varför man ska befatta sig med knuttarna. Men varför inte? I synnerherhet när man har med så här fina grabbar att göra..
 
Vi har åkt i 70-80 km i timmen. Grabbarna har kört med fin disciplin och hållit sin plats i trafiken bra, slutar polisman Fängström. Det är säkert många som under den här färden fått revidera sina begrepp om knuttar en smula.
 
Så idylliskt / AC
Kjell Fängström - knuttar i sundbyberg 50-talet

Tredje mötet för ett trivsammare centrum

Sundbybergs Centrum
efter järnvägens nedgrävning;

STORT OCH TRIST
eller
Måttfullt och trivsamt?
*
Möte måndag
29:e februari, kl 18
Museet, Fredsgatan 4

Partipolitiskt obundet medborgarinitativ
Sumpancentrum@hotmail.com

tredje mötet för ett trivsammare centrum i Sundbyberg