Sundbybergs stadsmuseum

 

Dags att påminna oss lite om hur kvinnan har blivit sedd genom en del av historien. Vi ser bland annat lite på den viktorianska eran

 

Mannen och kvinnan olika

På jakt efter särskiljande kriterier penetrerade det vetenskapliga ögat kvinno-kroppen in i minsta detalj. I gråa tabeller monteras hon ner till data över hjärna, lunga och mjälte, vener, muskler och nervsystem. Andning, matsmältning, blodförsörjning och förbränning betas av i ritualiserade turer. Från kroppens yttersta hölje – hud och hår – in till det avskrapade skelettet var mannen och kvinnan olika.

 

Georg Kress Människans könslif, översatt till svenska 1905. Här fastslogs könsskillnaderna kroppsdel för kroppsdel. Inre organ och funktioner avverkades i noggrann tysk ordning; arbetet måste ha byggt på ett mycket stort antal obduktioner.

Den avgörande skillnaden mellan manligt och kvinnligt rörde enligt Kress nervsystemet och framförallt hjärnfunktionerna. Medan kvinnans hjärna i proportion till massan var större än mannens, så gällde detta bara de delar av hjärnan som reglerade fortplantningsfunktionerna,

”hvaremot de delar af hjärnan, den s k hjärnbarken, som utgöra det egentliga organet för den högsta af alla lifsfunktionerna, tankeförmågan, alls icke visa en dylik öfvervikt hos kvinnan”. Särskilt gällde detta den vita hjärnsubstansen med uppgift att överföra yttre retningar till s k reflekterande nervgrupper. I denna otillräcklighet låg orsaken till att kvinnans nervsystem var mer irritabelt än mannens, att hon var överrepresenterad i en rad gäckande och oklara diagnoser, och att hon i stort sett ensam representerade nervösa sjukdomar som ”hysteri, danssjuka och stelkramp”.

Anatomiska skillnader fick också förklara könsspecifika psykiska karaktärsdrag.

”I allmänhet kan det sägas, att alla intryck hos kvinnan äro ytligare och hastigare öfvergående. Därför har hon visserligen förmåga af snabb uppfattning och att snabbt fälla sitt omdöme, och hennes fantasi sättes oändligt lätt i rörelse, men hon kan icke på samma logiska sätt som mannen utveckla och fördjupa sina begrepp och sina omdömen. Mannen är mera konsekvent, kvinnan mera vacklande och ombytlig; hon kan väl fatta ett raskt beslut, men hon saknar viljekraft och ihärdighet; om hon också är i stånd till att bättre än mannen fördraga lidanden, saknar hon dock den kraft och det djärfa mod, som söker att med fast vilja besegra lidandet — Detta senare förklarar också, hvarför själfmord förekomma så mycket oftare bland män än bland kvinnor.”

(Det väckte stor uppståndelse när matematikern Sonja Kovalevskijs hjärna i samband med obduktionen i Sverige 1891 befanns vara lika ”logiskt” strukturerad som den manliga genomsnittshjärnan.)

Fritt hämtad text av Anna Larsotter och Karin Johannison

 

Man kan säga att många gånger under den tiden uppfattades kvinnan som svag och bräcklig och ologisk. En vanlig "sjukdomsbeteckning" under den tiden var hysteri

Den psykiska diagnosen hysteri, döpt efter grekiskans benämning på livmoder hystera, tros ha fått sin uppkomst redan i det antika Grekland. I Platons verk Timaios liknas livmodern vid ett djur som måste kontrolleras genom fortplantning. Om djuret inte kontrolleras förvildas det och börjar vandra i kroppen. Den angriper då andningsorganet vilket gör kvinnan till en förtvivlad varelse som endast kan återfå sitt förnuft genom att bli befruktad.

Under 1800-talet utvecklas två sorters kvinnor, den borgerliga som beskrivs som sjuklig och skör och underklasskvinnan som beskrivs som en stark och farlig smittobärare. Dessa två sorters kvinnor skiljdes åt i en reproduktions- och en produktionssfär då underklasskvinnan var förpliktigad till att arbeta medan de borgerliga kvinnorna hade sina plikter i hemmet. Den framväxande medelklassen valde att anamma borgerligheten då det gällde synen på att kvinnan skulle vistas i hemmet och lägga sin energi på reproduktion

Hallin anser att hysteri är en sjukdom som i de flesta fall drabbar kvinnor, män som drabbats
utav hysteri är en sådan sällsynt händelse så det är helt på sin plats att ifrågasätta om
män ens kan. De få män som man misstänker lider av hysteri har egentligen någon
annan sjukdom förklarar Hallin. 

HYSTERINS BOT
Hallin anser att hysteri är en svår sjukdom att övervinna men det är viktigt att göra allt
som står i ens makt för att göra det, detta gäller än mer om sjukdomen riskerar att
komma på grund av ärftliga anlag. I sådana fall är det bästa man kan göra att härda
och stärka kroppen och sinnet. Man bör också se över uppfostran och se till att ha med
mycket förstånd. Det är en bra idé att låta den som riskerar att bli sjuk umgås enbart
med bekymmersfria och intellektuella människor då de kan agera förebilder till den
sjuke. Att härda kroppen genom kroppsrörelser är också bra och man ska inte heller
låta den sjuke bära allt för varma kläder då huden bör härdas. 

Text ur uppsats av Av: Emilie Sjölund

Ja det är tur att utvecklingen går framåt, men hur var det nu med Pandoras ask?