Stockholms Förstadsblad och det gamla paret från Duvbo

Bild av det allra först numret som kom ut

Stockholms Förstadsblad

Tanken på att för ett växande Sundbyberg och Solna utge en lokaltidning togs upp av en blott 35-årig boktryckare, Linkoln Blom i Augusti  år 1900. Han hade varit delägare i Gefle Dagblad och medarbetat en tid i Bleking-Kuriren både som faktor och skribent. Dessutom studerade han den ädla boktryckarkonsten i Tyskland. Han hade kommit från Gävle 1898 och startade ett eget tryckeri.

Det var under namnet Sundbybergs och Solna tidning som det hela startade den 22 September år 1900. Spridningsområdet från början inkluderade även Spånga med dess samhällsbildningar. Redaktör Linkoln Blom hade sitt nystartade tryckeri till förfogande där den även trycktes. Det var först 1920 som titeln ändrades till Stockholms förstadsblad på grund av ökat spridningsområde, särskilt med tanke på Sollentuna, Järfälla, Ed och Hammarby.

Den tidiga bebyggelsen i Sundbyberg var emellertid det som gav redaktör Blom idén till tidningen. Han bodde några somrar på Ellenhill vid Råstasjön i Solna och kom då i förbindelse med den unga köpingen och dess problem. Han flyttade senare till Sundbyberg och bodde där till 1923. Han var en stor idealist och kämpade under tidningens första år mot sprithanteringen och ölstugorna i Sundbyberg. Därför fick han många motståndare bland dom mäktiga men också många vänner.

Lördagen var till en början tidningens utgivningsdag. Lösnummerpriset var 5 öre och prenumerationspriset 2 kr per år. Tidningen uppsattes helt och hållet för hand, även de allra minsta stilarna vilket arbetskraften skulle vara för dyrbar till nu. Mycket arbete låg bakom ett enda nummer. Provnumret som delades ut i Solna och Sundbyberg innehöll 68.094 bokstavstyper enligt vad en läsare summerat i hop. Redan i Oktober 1900 började tidningen komma ut även på Onsdagar. Tidningen på 1920 talet gick även till Lidingö och Vaxholm som dock numera har egna tidningar. Försök till en gemensam tidning har inte slagit väl ut.

 
Redaktör Linkoln Blom stod som ansvarig utgivare ända til sin död 1941, för att sedan tas över av sonen Arne Linkoln. Blom. Stockholms förstadsblad var politiskt neutral. Men redan 1902 riktades inom arbetarkommunen kritik mot tidningen att den skulle ha uppträtt partiskt i valrörelsen. Missnöjet hängde i genom åren för en del. Men tidningen menade att ortens utveckling var det vi försökt att främja under det gångna halvseklet.(1950)

Tidningen överlåtes 1962 på Huvudstapress Ab och då ändrades utgivningen till Torsdagar och man återupptog det gamla namnet Sundbyberg och Solna tidning. Och tidningen rullar på än i dag dock på andra veckodagar.

Källor Henning Österberg och tidningen Stockholms Förstadsblad

 
Ja här sitter man och myser med tidningen... Vi läser följande från tidningen 50-tal
 
Duvbobor som haft tidningen i 50 år
 
- Jag minns så väl när första numret utkom och eftersom jag var intresserad av trakten, så har jag sedan dess  haft tidningen. Och det allra första numret har jag sparat hela tiden. Här är den!
 
Pensionären Karl Rickander i Duvbo är det som talar. han är en av dom få som har kvar ett exemplar av denna tidnings första nummer. . Han och hans hustru Hanna tillhör den första skaran nybyggare som kom till Duvbo.. Vi hälsar på dom vid deras villa vid Sveavägen i Duvbo som bär omisskänlig prägel av sekelskifte. Även när man stiger på innanför dörren är det som man skulle ta ett steg 50 år tillbaka i tiden om man skulle döma efter möbler och övrig inredning. Det är så rent och prydligt pyntat och man möts av en sån där gammaldags hjärtlig stämning som har så svårt att få fäste i en modern omgivning.
 
Herr Rickander är född i Hällefors i Bergslagen men det var ont om jobb och bostäder så efter några olika jobb och turer på andra orter så kom han till Stockholm. Bodde i Stockholm och for ut till Duvbo och tittade på tomter som Hem på landet hade annonserat om. Jag köpte land av framlidne inspektör Ludvig Thalén för 7 öre kvadratmetern. Efter en del trassel med den första tomten så kom jag till Sveavägen 3. Till en början bodde jag och min hustru i ett uthus som kostade 50 kr. Det står kvar på tomten men nu som tvättstuga och redskapsbod. Huset har vi döpt till Klippan för en klippa stod där innan det blev klart våren 1902.
 
Herr Rickander är en synnerligen noggrann person och har skrivit upp alla kostnader i samband med byggandet. Varenda spik! Och totalkostnaden för underhållet till 1950 har uppgått till 15.641 kr och 30 öre! Då har han naturligtvis utfört allt arbete själv på huset. Trots sina 84 år var han nyligen uppe och tjärade taket. vem gör om det i den åldern?
Han berättar att förr var vägarna så leriga så vi fick balansera fram på decimeterbreda plankor upp till Sundbyberg för att handla. Han minns även Lötgubben som på den tiden fiskade i Duvboträsket som numer är försvunnet. (Så även Lötgubben) Tidningen då den blev som en relik, det första numret har jag sparat i byrålådan. det blev en vana att ha tidningen. Skulle den inte komma så blev det som något fattades under veckan.
Fru Rickander nickar instämmande.
- Ja ska man följa med vad som händer i trakten så måste man ha den. Det är i alla fall något särskilt med en ortstidning mot de stora pappersdrakarna.
 
/Ac
 
Stockholms Förstadsblad, Gammalt par från Duvbo Sundbyberg

Bloggen 2 år!

photoshopbild Ac
 
Tada! denna lilla blogg fyller 2 år.
 
Vill passa på och tacka er läsare nya eller gamla från oss på museet som bloggar.
 
Lite som bilden visar så väntar något nytt bakom bladet, en ny större uppdaterad hemsida för Sundbybergs stadsmusem framöver. Bloggen rullar på och redan nu finns dock en mindre hemsida och vi finns även på facebook och Instagram! Följ oss gärna!
 
www.facebook.com/Sundbybergs-stadsmuseum
Instagram #museetisundbyberg
 
Här kommer lite "taggar" som inläggen är märkta med under 2 år. Det visar på lite av vad det har handlat om tidigare på bloggen. Dom är helt fristående från varandra. För er som gillar diverse äldre Sundbybergshistoria så är det den fliken högst upp till höger på bloggsidan ni ska välja då allt som anknyter till det ligger där!
 
Hälsningar från Ac

 

ANNA DAHL KONSTNÄRINNA, SJÖDAHL, ANNEFRID, ARTIKEL SUNDBYBERGSNYTT 1968, LYCKA, STOCKHOLMS KOLAFABRIK, CLOWN,
ATT HITTA VÄGEN, UTVANDRING, AUGUSTI MÅNAD, BADBUSSAR, BANANHUSET, BARNRIKEHUS, BEHOVET AV KULTUR, BELLMANSFESTEN SOLNA 1972, BESÖKARE LÖRDAG 12 SEPTEMBER 2015,"HISPAN I LILLA ALBY", 1967 SUNDBYBERG, 20 OKTOBER 2015, ACK SUNDBYBERG, AFFISCH VERNISSAGE, ALLAN EDWALL, AMERIKA, ANEKDOTER, ANKOMSTBOENDE,


FLYKTING, VERNISSAGE, GÅVOR, VOLONTÄRER, INSAMLING, MUSEUM, SUNDBYBERG, SOONFAMOUS, BIBLIOTEKET, BILD OCH BERÄTTELSE SUNDBYBERGS MUSEUM, BILDEN OCH VÄLMÅENDE, MÅLARBÖCKER, TELLINGSTORIESBILDER, SUNDBYBERGS MUSEUM, BILDER, THE COMMONS, BILDER WIKIPEDIA COMMONS, BILDRÄTTIGHETER SUNDBYBERGS MUSEUM, BIOGRAFERNA I SUNDBYBERG OCH SOLNA, BLÅ STETSONHATT, BLÅSLAMPA, BP NOSTALGI SUNDBYBERG, BROTT OCH STRAFF FRÅN FÖRR, BROTTARE, BRÄNNVIN OCH LERA SUNDBYBERG

BUSSGARAGET I RÅSTA INVIGNING 1963, CENTRALSKOLAN SUNDBYBERG, CR NYBERG, CULTURA, DAGEN H I SUMPAN, DAHLGÅRDENDEN, ENSAMMA BALKONGEN PÅ HUSET VID FRILUFTSVÄGEN, DEN KVINNLIGA KONSTNÄREN, DET ÖVERGIVNA, DUVBOSKOLAN, EPA VARUHUS STUREGATAN, ERIKA FÖRARE, FANTOMEN I SUNDBYBERG, FINASTE ORDEN, FINKAN SUNDBYBERG, FLUGAN, FLYKTINGBOENDE SUNDBYBERG, FLYKTINGKATASTROF, FORNFYND RISSNE, FOTO AC, FOTO FRÅN SKANSEN, AZHARFOTO, BLOMMOR, DAHLGÅRDEN , DUVOR, FRÅN STOCKHOLMS AUKTIONSVERK, FOTO FRÅN SUNDBYBERGS MUSEUM, FOTO HARAR, HUND, TEXT TIDNINGEN SUNDBYBERG,


FOTO THE COMMONS, FLICKRFOTO, FOTOCOLLAGE, GETTER, FOTOMINNEN,
TECKNINGAR AC, FOTORÄTTIGHETER SUNDBYBERGS MUSEUM, FUNDERING ÖVER ORDENS BETYDELSE, FYNDA, FÄLTSKÄR GEORG HELLSTRÖM, STUREGATAN SUNDBYBERG, FÄRGERNA I LIVET, FÖLJ MIG TILL SUNDBYBERG,
GLÄDJEDÖDARE SÖKES, GODA RÅD 1903, GOUGEONE, GRÄDDÖ KOLLO,
GUIDAD VISNING SUNDBYBERGS MUSEUM, GUNNEL ARVIDSSON, GÄDDA I LÖTSJÖN, HABITAT, HAGABERGSGÅRDEN I SUNDBYBERG, HALLONBERGEN, HAR DU GAMLA BILDER FRÅNSUNDBYBERG?, HARDANGER BESTIKK, HEALTHYVILLAGEMOUNTAIN, NATIONALDAG 2015,

HENNING ÖSTERBERG, HUNDEN, HUNDLIV I SUNDBYBERG, HÄRSKARTEKNIKER, HÄXERI OCH SKÄRTORSDAG, WIKIMEDIACOMMON, HÖGKÄNSLIGHET, HÖSTEN 2015, IDENTIFIERA, INSAMLING TILL ANKOMSTBOENDET URSVIK, INSPIRATION OCH LUST, INSÄNDARE FRÅN 1946, INTERMOVIMENTI FOR UKULELE, SAXOPHONE AND PERCUSSION. INVIGNING AV UTSTÄLLNINGEN VI BYGGDE OCKSÅ STADEN, JOHN BOTVID, SUNDBYBERG 2015, JÄRNVÄGSGATAN, JÄRNÅLDER, JÄRVAFÄLTETS AVRÄTTNINGSPLATS, KJELL FÄNGSTRÖM, KNUTTAR I SUNDBYBERG, 50-TALET, KOLONITRÄDGÅRDAR, KOMMUNIKATION, KOMPOSITION, KONSTEN ATT GEFEEDBACK, KREATIVA MÄNNISKOR, KRÄFTSKIVA I SUNDBYBERG, KULTURARVSDAGARNA 2015, KULTURARVSDAGEN SUNDBYBERGS MUSEUM 2015, KVARTSLAMPA, KVICKLY, STUREGATAN SUNDBYBERG, KVINNOHISTORIA,

KVITTERKVÄLLAR, KYMLINGE, KÄNSLORNA, KÄRLEKSRELATION, LIVSÖDEN
LJUSET, LOPPIS SUNDBYBERG, LORRY, LOTTERI, ALLAHJÄRTANS DAG,
LYCKLIGA MINNEN, LÖTHGUBBEN, LÖTSJÖN, MARIE SELANDER
MIDSOMMARMAGI , FOTO BRÖLLOPP, WIKIMEDIA COMMONS , MINDFULNESS PÅ SUNDBYBERGSPROMENADEN, MINERALVATTENSFABRIKEN AB TRE KRONOR, MINNEN FRÅN DUVBO, MINNEN FRÅN SUNDBYBERG, MITT SUNDBYBERG, MUSEUMSHOP, MUSIK, MÅLNING TILL SALU, MÖDRAHEM FRÄLSNINGSARMÉN, MÖTE FOLKETS HUS SUNDBYBERG, 16 MARS KL 18:00 FÖR ETT TRIVSAMMARE CENTRUM, NATIONALDAGEN SUNDBYBERG GOLFÄNGARNA 2014, NOSTALGI SUNDBYBERG, NY UTSTÄLLNINGSDEL


NÄRVARO, OLLE OLSSON HAGALUND, RIVNINGAR I SOLNA, OVER THERE,
PARIS, PEPPARKAKSHUSET, PIGA 1919, POLISEN SUNDBYBERG, POLISKONSTAPEL ASP, POLISSTATION SUNDBYBERG 1920, PRESENTER, RAOUL KING, REKLAM FÖR TV APPARATER FRÅN 1959, REKLAMFILM, REPORTAGE SOLNA SUNDBYBERGS TIDNING 67, RESTAURANGER, SUNDBYBERG RIDANLÄGGNING, RULLTRAPPA SUNDBYBERG, RÄDDA RÅSTASJÖN, RÖTTER, SCHLAGERLYRIK, DRAMATEN, SE SUNDBYBERG OCH SEDAN DÖ, SEMESTERSTÄNGT 2015, SEMIC PRESS 1972, SILVERPILEN, SKILSMÄSSOR I SUNDBYBERG, SKOGEN TJÄRNEN OCH DESS INVÅNARE FRÅN FÖRR,

SKOGSBO MÖDRAHEM SUNDBYBERG, SKOLMAT I SUNDBYBERG 1923, SLÄKTFORSKA VID SUNDBYBERGS STADSMUSEUM, SOCIAL KOMPETENS, SOLNA SJUKHEM, SOMMARSTÄNGT MUSEET, SOONFAMOUS SUNDBYBERG, SPÅRVAGNSOLYCKOR I SUNDBYBERG, SPÅRVÄG I SUNDBYBERG LINJE 15, STATIONSHUSEN I SUNDBYBERG 1960,
STATISTIK, STENVILLAN SUNDBYBERG, STOCKHOLMS LÄNSMUSEUM
STOLAR TILL SALU, STREET ART, STRESS, MINDFULNESS, FRISKVÅRDSDAG, STUDIEBESÖK PÅ SUNDBYBERGS MUSEUM, STUREGATAN, SUNDBYBERG, STYRELSEN, SUNDBYBERG I DAG, SUNDBYBERG I FILMEN, SUNDBYBERG I FÖRVANDLING, SUNDBYBERG KURIOSA, SUNDBYBERG OCH COCA-COLA, SUNDBYBERGS FINKA, SUNDBYBERGS GÅRD, SUNDBYBERGS HEMBYGDSFÖRENING 80ÅR, SUNDBYBERGSFILMEN.

 
 
 
 
Bloggen fyller 2 år

Vilar på museum

 
Man vet aldrig vad som lurar under vattnet... : )
 
1971 fångades en gädda på 9,7 kilo i Lötsjön. Den fångades av Bertil Elfsnäs i söndags med fru Birgit som roddare. I hans jobb ingår att vårda naturen i Sundbyberg där ingår också att utföra riktat fiske i Lötsjön. 1,09 meter lång var den präktiga gäddan som inte ha tycks svältit i den fågelrika Lötsjön. Genom att den här gammelgäddan har dragits upp har många simmande  fågelungar räddats. En andkull på 7-8 är ingenting för en sån här säger Bertil.
Nu befinner sig gäddan på Riksmuseet där man bl.a ska ta reda på hur gammal fisken är. Man tror dock att den uppnåt en ålder av 15 år ( Källa Solna Sundbybergs tidning 1971 )
 

Lötsjön är mycket grund och näringsrik. I Lötsjön finns ingen badplats och det råder fiske- och badförbud. Lötsjön är istället en utpräglad fågelsjö med rikt fågelliv. Bland annat finns här en koloni hägrar. Lötsjöns parkområden anlades under åren 1947-1962 efter ritningar av landskapsarkitekten Sven A. Hermelin. Sjön ligger i ett populärt rekreations- och promenadområde kallat Golfängarna, med Centrala Sundbyberg i söder, Hallonbergen i norr, Ör i nordost och Duvbo i väst. Gångvägen runt sjön är ca 1,4 km och är en del av den fem kilometer långa Hälsans stig som även går runt Råstasjön. Det finns nio små öar i sjön varav en är bebyggd. En bäck leder från sjön mot Råstasjön. Bäcken följer sjöns naturliga avlopp, men extra vatten pumpas in av estetiska skäl. ( Källa wikipedia )

Gäddar äter i huvudsak det hon kommer över, men är speciellt förtjust i mört och i saltvattnets strömming. Men även löja, abborre och nors uppskattas.

Gäddan äter också kräftor, mygglarver sin egen avkomma, grodor, smålakar och en och en annan simmande andunge och snok har det t.o.m hänt att gäddan har stoppat i sig. Jag hörde talas om en som satt och fiskade på en spån då en ankfamilj med åtta stycken andungar kom simmandes i vattnet. Helt plötsligt plaskade det till, och när vattnet hade lagt sig fanns det fyra styckan ungar kvar......
Huggtider:
Det finns de som tror att gäddan tappar tänder eller har ont i dom när de inte hugger. detta är inte sant. Gäddans tänder växer ut efterhand som de nöts eller faller bort.( Källa fiskejakt organisation )

 

/Ac

 

Gädda i Lötsjön Sundbyberg

Ett barn av järnvägen

 
Per Anders Fogelström skrev för Solna Sundbybergs Tidning 1970
 
Stockholm saknade länge förstäder. Utanför malmarna som kunde bjuda på en förortsliknande bebyggelse , började skogarna och landsbygden. Där fanns större och mindre herrgårdar, bondgårdar, torp och krogar men ingen sammanhängande bebyggelse.
Intill Bällstaviken låg Sundby Gård som i bland också kallades Yttersundby för att skiljas från Sundby i Spånga.
( Översundby ) Gården eller kanske egentligen en by av bestående av flera gårdar omnämns redan vid mitten av 1300-talet. En av gårdarna förlänades på 1600-talet till livbarberaren Baltzar Salimus som i gengäld ådrog sig att förbinda och kurera allt det krigsfolk som från Livland sargat hemkom, såsom ock alla dem som antingen på slottet eller Skeppsholmen eller eljest bland hovfolket kuratori behövde"
 
Under slutet av 1700 talet fanns endast en gård angiven på byns gamla område, antagligen samma gård som kom att kallas Sundbybergs gård och som senare revs.
Till gården tillhörde också en krog, Sundbybergs värdshus eller Sundby krog. Där råkade Bellman ramla av hästen en sommarkväll på 1760 talet när han var på hemväg  från sin vän Jonas Arnell på Bällsta. Han sände en rapport på vers till vännen och berättade att Bachus besegrat honom.
"På Sundby krog, min far, min dag jag nu förnäter och läker mina sår och hälsan troget sköter."
Arnell lät hämta skalden med häst och vagn och köra honom till staden.
 
Stockholms förstäder var barn av järnvägen, så också Sundbyberg. Norra stambanan tillkom 1866. Västeråsbanan 10 år senare.Ytterligare tio år senare drogs spårvagnen ut från Norrtull till Haga Södra grindar. Den skulle dock nå till Sundbyberg först 1910. Man kunde också så småningom ta sig ut med båt. På mitten av 1880 gick sexton dagliga turer från Riddarholmshamnen. Biljetten kostade tjugofem öre.
 
Vid tiden för järnvägsbyggandet ägdes Sundbybergs gård av Anders Petter Löfström, som fann att tiden var inne för att börja sälja tomter-till det humana priset av 10 öre kvadratfoten. Han hade också en ångsåg och kunde sälja både virke och färdiga hus. Löfström får betraktas som Sundbybergs grundläggare.
 
"Sundbyberg var från början icke avsett att vara en villastad, ett hemvist för företrädevis de förmögnare samhällsklasserna" sägs det i det stora verk om Stockholm som utkom till utstälningen 1897. Nej man "avsåg att råda bot för den kännbara bristen på billiga bostäder för de mindre bemedlade och i överenskommelse därmed har köpingen blivi planlaggd och bebyggd" I nästa stycke heter det: En väsentligt annan karaktär har den förstad som näst efter Sundbyberg anlades nämligen Djursholm"
 

Ja det var andra tider i dag pratar man mycket om uttrycket gentrifiering. Pengar styr och stadsdelar förändras.

 

Begreppet gentrifiering myntades på 1960-talet av den brittiska sociologen Ruth Glass som skrev om processen i Londonstadsdelen Islington. ”Gentry” betyder ungefär ’herrskapsklass’ eller högre medelklass.
Svenska stadsdelar som brukar nämnas som exempel på gentrifiering är Södermalm, Telefonplan och Midsommarkransen i Stockholm, Haga och Majorna i Göteborg samt Gamla Väster och Möllevången i Malmö.

Ett av de första synliga tecknen på att en stadsdel är på väg utför är att det dyker upp ett café med ljust trägolv, synlig tegelvägg, designstolar, industrilampor och skäggiga män i 30-årsåldern vid espressomaskinen bakom disken. Sedan en tid tillbaka finns ett sådant, inkilat mellan kinesiska tvättomater och ecuadorianska snabbmatsrestauranger, i mitt kvarter i stadsdelen Ridgewood, i Queens, New York. Det ligger där som ett löfte om att fler skäggiga män i 30-årsåldern, som jag själv, är på väg att välla in över gränsen från Brooklyn på flykt undan skyhöga hyror.

I en stor europeisk studie av tretton europeiska städer som publicerades i slutet av september utmärkte sig Stockholm med en kraftigt ökande segregation mellan fattiga och rika de senaste tio åren.
En av rapportförfattarna, Roger Andersson, professor i kulturgeografi vid Uppsala universitet, konstaterade i DN att det pågår en gentrifieringsprocess i Stockholm och att det ”inte finns någon plats för de fattiga, de trycks längre och längre ut från centrum”.

Gentrifieringen leder till folkomflyttningar även i Stockholm, där mäklare som är inne i samma övertända rus som sina kollegor i New York döper Liljeholmen till ”Stockholms Manhattan” och Skarpnäck till ”Stockholms East Harlem” i bostadsannonser. ( Text från Jonas Cullberg, Arbetet Kultur )

Undrar vad Sundbyberg kommer att döpas till i mäklarnas annonser?

/Ac