Visning av Sundbybergs kyrka
Häromdagen hade vi en visning av Sundbybergs kyrka för PRO där muséets kreativa ledare Junior Lindgren berättade om tillblivelsen - de många turerna runt kyrkobygget, arkitekturen och några roliga anekdoter. Vi hade också turen att få se kyrksilvret!
Anders Petter Löfström - grundare av vår stolta stad, var den man som faktiskt gjorde hela bygget av vår vackra kyrka möjligt. Detta genom att skänka marken och en stor del av det byggnadsmaterial som kyrkan byggdes av. Stenen togs bland annat från stenbrottet som låg precis i närheten. Familjen Löfström, eller snarare Anders Petters fru Emma, skänkte också kyrksilvret som var från 1700-talet. Det var ett litet reseset som kallades sockentyg som prästen hade med sig när han gick hem till folk vid till exempel husförhör, enskild nattvard, kafferep eller inför dödsfall. Sedemera fick kyrkan även det stora kyrksilvret som användes vid nattvard, av familjen Löfström; då bestående av Emma och de vuxna barnen. Det inköptes 1911 och kostade då hiskeliga 650 kronor.
Anders Petters fru Emma som var mycket from, tyckte att det var för långt att jämt gå till Bromma kyrka som vi då tillhörde eftersom det på denna tid inte fanns några bra kommunikationer dit - så hon ivrade verkligen för en egen kyrka. Sundbyberg hade vid denna tid många olika religiösa kyrkor, samfund, grupper och föreningar, varav många hade egna kyrkor eller församlingslokaler. Men Sundbybergs församling fick hålla till i ett kapell som var alldeles för litet och för enkelt och tog för få deltagare – så ett eget kyrkbygge var verkligen nödvändigt.
1 maj 1909 blir vi en egen församling och grunden läggs till Sundbybergs kyrka. 1910 blir den klar, men invigdes först 1911. Detta skedde i en tid då arbetarna hade en storstrejk och den nådde även dödgrävarna som istället för att forsla den döde till hans sista vila genom häst och vagn, nu transporterade liken på en kärra, vilket ansågs högst ovärdigt. Men det var också nu som strejkvakter blev ett begrepp - då man för att hindra strejkbrytare att göra jobben anställde folk som fick vakta byggnationer och andra verksamheter och behövde bära legitimation.
Man höll en arkitekttävling om vem som skulle få bygga kyrkan och Axel Sjögrens förslag om en sparsmakad kyrka i nygermansk stil vann till förmån för Hammarströms stavkyrka som ansågs skulle ha kostat för mycket.
De vackra dekorationerna i koret som inspirerats av orientaliska mönsterbilder gjordes av Filip Månsson. Den fantastiska glasmålningen i koret utfördes av Olle Hjortsberg och föreställer uppståndelsen. Fönstret var en gåva av JP Löfström, Anders Petters äldsta son.
De speciella takkronorna blev först väldigt kritiserade och anklagades för att ”ta skenet från Jesus” men nu är de mycket omtyckta och anses väldigt passande för kyrkan.
I och med att vi fått en egen kyrka så behövdes såklart en egen kyrkogård. Innan dess hade vi fått endast 100 kvm per år avsatta för våra döda av Brommas kyrkogård. Till kyrkogård förvärvade man mark från dåvarande Långlötstorp, nuvarande Duvbo. 12.000 riksdaler pungade man ut med då för att göra iordning marken, som togs i bruk 1913. Folket som bodde i närheten var inte helt tillfreds med beslutet då man var rädd att den mark och sjö där de tvättade sina kläder och badade, skulle förorenas av de döda. Men man löste det med att dra en gräns på 50 meter mellan kyrkogården och bebyggelsen.
Vid invigningen 1911 hade man tryckt upp 900 inträdesbiljetter till evenemanget men oändligt många fler var det som ville delta i den högtidliga invigningen och besvikelsen var stor för de stackare som inte fick vara med. Något de inte höll direkt tyst med.
Idag är vi många Sundbybergare som nyttjat kyrkans fantastiska lokaler till dop, bröllop eller för ett sista farväl.
Text: Jenny Stål
Foto: Mathias Andersson