Sundbybergs stadsmuseum - Den gamle vid Bällsta bro

Den gamle vid Bällsta bro

Många är vi som fascineras av och känner vördnad inför gamla träd. Sveriges grövsta träd, Kvilleken (även kallad Rumskullaeken), växer i Småland. Enligt beräkningar är den mer än tusen år gammal och mäter 14 meter i omkrets i brösthöjd. Jätteeken vid Bällsta, som kallas Den gamle, är Sundbybergs äldsta, men uppskattningsvis ”bara” 500-600 år med sina sju meter i omkrets. Roger Kindwall skrev i årsskriften Hembygd i Sundbyberg 1998 om Den gamle:

”Ek. Det finns väl knappast någon annan kombination av två bokstäver som utstrålar mer kraft och styrka. Egenskaperna bekräftas i ekens latinska namn, quercus robur. Quercus kommer från grekiskans kratos, som betyder kraft och makt. Robur är latin och betyder stark och hård, därav ordet robust. Själva ordet ek är av fornsvenskt ursprung. Eken var asaguden Tors träd och spelade en avgörande roll som rituellt offerträd under hednatiden.

Eken har genom århundradena haft en särställning i människans historia. Den har åtnjutit skydd från Magnus Erikssons landslag och flera hundra år fram i tiden och haft stor betydelse som skepps- och husbyggnadsmaterial, som dryckesemballage och som råvara till garverier.

Eken kan alltså uppnå en ansenlig ålder. Ett talesätt säger att eken lever i 300 år och dör i 300 år. Om det stämmer skulle Den gamla vid Bällsta vara död vid det här laget, men så är inte fallet. Den lever och frodas trots att livsrummet successivt beskurits sedan 1940-talet.

Bällsta bro med hjul och fackverk. Bron öppnades med kuggdrev som drogs av en man. Villan byggdes av AP Löfström och var under många år konstnären Carl Fagerbergs hem.
 
Exakt när Den gamle var ett groende ekollon lär vi inte få veta förrän den dagen den måste tas bort. För en lekman finns i dag inga tecken på att den skulle vara sjuk eller skadad. I själva verket är den mycket väl bibehållen i jämförelse med ekar av samma ålder på Djurgården. Ett skäl är antagligen att ekar kräver mycket ljus, ett behov som ökar med åldern, och Den gamle står ännu relativt oskuggad. Ett annat tecken på god hälsa är att nya grenar skjutit ut där man tagit bort gamla.

En tumregel som använts för ungefärlig åldersbestämning av ek lyder: Tre till fyra hundra år är den ek som har en omkrets av fem meter. För varje meter utöver de fem kan man lägga till hundra år. Den gamle mäter sju meter i omkrets i brösthöjd, vilket enligt tumregeln skulle ge en ålder på 500-600 år. Kanske är den yngre, kanske äldre. Något som talar för det senare är att dess omkrets i marknivå är över nio meter.

Om vi leker med tanken att Den gamle är ungefär 600 år skulle den ha grott 1400. Det är 50 år innan Gutenberg uppfann boktryckarkonsten, nästan 100 år innan Columbus landsteg i Amerika, drygt 100 år innan Martin Luther spikade upp sina teser och 200 år innan William Shakespeare var som mest verksam. Sverige tillhörde år 1400 Kalmarunionen (mellan kungarikena Danmark, Norge och Sverige från 1397 till den 6 juni 1523) och regerades av drottning Margareta. Den gamle har allt sedan dess levt och vuxit under 33 regenter, varav tre drottningar, tre riksföreståndare och 27 kungar till och med Carl XVI Gustaf.

Ett antal av dessa regenter lär ha passerat Den gamle på sin väg till Drottningholm. Den gamla kungsvägen från huvudstaden till Tyska Botten i Ängby sammanföll med Landsvägen genom Sundbyberg och passerade över Bällsta bro. Skalden Carl Michael Bellman ska i slutet av 1760-talet ha gästat värdshuset som låg där. Kanske han satt under den just då nästan 400-åriga eken och blickade ut över Sundbysjön, knäppandes på sin luta.

Många gamla ekar har fått ge plats när staden växer.
 
Den gamle har under olika perioder sett krogar och värdshus i sin närhet, som Sundbyhof, Bällsta bro Wärdshus och Ekbacken. Ekbacken uppkallades just efter det ekbestånd som fanns där, varav Den gamle är den sista kvarvarande. Under ett tjugotal år runt sekelskiftet 1900 användes Ekbacken bland annat som populär festplats för Sundbybergsborna.

Den plats där eken står har tillhört det egentliga och ursprungliga Sundbybergs gård, vilket innebär att Den gamle på ett intimt och oskiljaktigt sätt är en del av gårdens och staden Sundbybergs historia. Kvarteret heter också i dag Eken.”

Inför millennieskiftet 2000 tyckte skribenten Roger Kindwall att Den gamle, som i över ett halvt millennium varit en del av Sundbybergs historia, skulle fortsätta vara en symbol för staden och att den borde få den status den med ålderns rätt bör ha. ”Ett värdigt sätt vore att officiellt upphöja Den gamle till Sundbybergs stads vårdträd”, skrev han.

Lite bonusinformation:
  • En stor ek, eller ett annat gammalt träd, utgör i sig en rad olika livsmiljöer för andra organismer. Skalbaggar, fåglar, fladdermöss, svampar, lavar och mossor är beroende av trädet för sin överlevnad. Antalet gamla träd minskar, vilket betyder att mängder med arter som är beroende av dem i dag riskerar att försvinna. Gamla träd är numer ovanliga och ju äldre de blir, desto mer sällsynta är de.
  • Eken anses var den organism som utgör livsrum för flest arter i Sverige. Omkring 1 500 olika arter är mer eller mindre beroende av eken och antalet arter är betydligt högre om eken står i öppet eller halvöppet läge.
  • Ekskogen på Visingsö tillhör det enskilt största sammanhängande beståndet i Sverige med sina cirka 360 hektar och började planteras på 1600-talet. Ekarna i Nationalstadsparken på Djurgården är ett annat område som anses ha ett av norra Europas rikaste bestånd av gamla och välväxta ekar.

Text och bearbetning av Maria Lindström

Tänk på att bilderna tillhör Sundbybergs stadsmuseum och inte får användas utan tillstånd.