Tekniska museet och Riksidrottsmuseet

Förväntningar inför mitt besök på Tekniska museet och Riksidrottsmuseet

Jag laddade upp med att se på Interstellar på bio dagen före mitt besök på Tekniska museet. Den var en riktigt bra film men nu till mina förväntningar inför utställningarna på Tekniska. Jag hade hört att det fanns en utställning vid namn Digital Revolution som behandlar dataspel och den digitala revolutionen. Där förväntade jag mig se en massa dataspel och där blev jag inte besviken kan jag säga. Eftersom Riksidrottsmuseet bara ligger ett stenkast från Tekniska museet passade jag på att ta en sväng där. Förväntningarna var att det skulle handla om fotboll och åter fotboll. Så blev det inte riktigt även om att det handlade om OS i Stockholm 1912 vilket är en händelse som inte går av hackor. Det kom helt enkelt att handla om andra sporter än fotboll men ändå.

 

Recension av utställningen på Tekniska museet och Riksidrottsmuseet

En hel del barn. Många barnvagnar. Så brukar det se ut på Tekniska museet en söndag eftermiddag. Undrar var de unga vuxna sysslade med? Eftersom den viktigaste utställningen som finns att beskåda på Tekniska museet är Digital Revolution borde det ha lockat fler folk som var i åldrarna 15 till 30 år. Så icke fallet utan en massa barn med sina föräldrar. De som stod på menyn i utställningen var bland annat tv-spelen från japanska Ataris höjdpunkt på 1980-talet till dagens mer verklighetstrogna spel. Vidare var det mindre utställningar där det krävdes ett samarbete med besökarna. Till exempel fick man stå framför en vit skärm där fåglar flög mot ens armar och äter upp ens skugga. Sedan kunde man röra med armarna på ett sådant sätt så att det såg ut som man förvandlades till en örn och flög iväg likt Katniss Everdeen i Hunger Games (Hungerspelen). Det var riktigt vackert att se!

                      Innan allt det här tog jag som sagt en sväng på Riksidrottsmuseet. Det var bland annat en utställning om de olympiska spelen i Stockholm 1912. Där beskrevs hur bland annat ”grenar” som man knappast skulle kalla för sporter idag fanns med i detta OS. Exempel på dessa grenar var litteratur, som var en gren som självaste dåvarande ordförande i IOK, fransmannen Baron Le Coubertin tog guld i, liksom skulptur för att nämna några.  Det var väldigt intressant också.

                      Det som var bra med både Tekniska museet och Riksidrottsmuseet att de var helt och hållet handikappanpassade vilket gör att båda får plus i kanten. 

Historiska museet

Mitt besök på Historiska museet- förväntningar och recension

Intresserat av historia sedan barnsben tack vare att ens pappa var museiintendent på Nationalhistoriska museet i Albaniens huvudstad Tirana. Inför mitt besök på Historiska museet var det detta som gick runt i mitt huvud men också att man förväntade sig om vad museet skulle handla om. Blir det samma gamla med vikingar och svenska medeltidskyrkor? Ja, om det är det som intresserar en så är besöket av historiska museet helt rätt. Besöket motsvarade förväntningarna kan man säga.

 

Recension

Första utställningsrummet som man går in på Historiska museet behandlar forntiden och vikingatiden. Om det inte stod så där jättemycket om forntiden så stod det desto mer om vikingatiden. Vikingarna är något som utlandet förknippar med svenskarna men i utställningen visas också en annan sida av vikingarna: nämligen den starka kvinnan som hade all makt i hemmet och det var hon som bestämde om det fick komma gäster även om de var sin makes vänner. Hon bjöd gästerna även på mjöd och öl. Vidare går man in i medeltidsrummet, det rum på Historiska museet som man satsat mest på. Två stora salar med ornament från de medeltida kyrkorna har museet till förfogande och intressant är också att de visat hur innandömet i de medeltida kyrkorna kunde se ut. I Medeltidsrummets tredje sal beskrivs massakern vid ringmuren i Visby där de gotländska bondesoldaterna år 1361 mötte sin skapare i kampen mot danske kungen Valdemar Atterdags legosoldater och de gotländska borgarna lämnade bönderna i sticket då de vägrade öppna stadsporten. En film med hur slaget gick till finns att beskåda på museet liksom kranium från de fallna krigarna. 1800-talsmålningen av hur Valdemar Atterdag brandskattar Visby finns också att beskåda. Efter Medeltidsrummet kommer så Renässansen med Gustav Vasa och hans söner. Rolig är också utställningen om fastan som präglade ett katolskt Sverige i de allra flesta dagarna på året. Johan III:s meny från hans fasta finns också att läsa om. Man måste tänka på att den här fastan inte handlade om någon 3:2 diet, åh nej utan bara att man inte fick äta kött. Fisk var det däremot fritt fram för liksom för söta maträtter. Följaktligen innehåller Johan III:s meny från dennes fasteperiod hela 40 rätter!! Mycket gädda finns på menyn, vare sig det är med ”lemoner” (som citroner hette på svenska på 1500-talet) eller i pastejform. Vidare med ”Lejonet av Norden” i form av Gustav II Adolf, stormaktsperioden fram till Karl XII:s dödande och något kortare om 1800-talet och folkhemmets startande på 1930-talet.

 

Etnografiska museet

Etnografiska museet (förväntningar)

Etnografi kommer från grekiskans ethnos som betyder folk och graphes som betyder ungefär beskrivning, det vill säga beskrivning av folk. I Stockholm finns det etnografiska museet som behandlar de olika folken eller folkgrupperna som finns i världen. Det var det som jag förväntade mig.

 

 

Recension

Där behandlas också hur de vita europeiska kolonisatörerna såg på folk med andra hudfärg och det var ingen trevlig syn som de hade. På 1800-talet ansåg européerna att de tillhörde en ras som var vida överlägsen de andra raserna osv. Idag vet vi att det finns inga olika människoraser utan en enda nämligen Homo Sapiens Sapiens. Istället talar vi om etniska grupper helt enkelt folkgrupper. Redan i entrévåningen på Etnografiska museet får vi veta att svenskarna inte var så mycket bättre än de andra européerna. Däremot talar man idag i Sverige tyst om det Rasbiologiska Institutet som huserade i Uppsala ända till 1973. Fram till detta år skickade institutet emissarier till bland annat Lappland där man gjorde skallmätningar och andra pseudovetenskapliga handlingar och samlade med sig döskallar och skelett av döda samer som de tog med sig helt utan någon som helst lov från deras familjer och placerades i arkivet i Uppsala Institutet. Samma sak gjordes med aboriginska skelett som också skickade till Institutet utan lov från aboriginerna. All denna information visas på Etnografiska museet.

                             Tar man hissen en våning upp är det utställningar om världens ursprungsbefolkningar till exempel Amerikas indianer och en utställning som är gjort på ett så fiffigt sätt att man tagit in tre olika ursprungsbefolkningar som lever i tre olika klimatzoner nämligen Arktis, Australien (aboriginerna förstås) och indianerna i Amazonas. Detta var väldigt intressant. En modell av en kongolesisk by från 1980 drog min uppmärksamhet också. Sist men inte minst var utställningen om Fjärran Östern och särskilt Japan och dess säregna kultur med Ainofolket i norra ön nämligen Hokkaido till Samurajerna och teceremonier. I denna våning visas en rekonstruktion av Svenska Missionärsutställningen från 1907. Just den utställningen är med dagens syn en vämjelig historia för där visades inhämtade kongoleser som visades upp som något slags ”freakshow” vilka var vanliga på den här tiden. Detta beskrivs också på ett utförligt sätt på Etnografiska museet.