Medeltiden och maten
Ca 500 år av medeltid i Sverige enligt följande:
- Började i Sverige och de övriga Nordiska länderna på 1050-talet i.o.m. att vikingatiden tog slut.
- Slutade i Sverige år 1523 när Gustav Vasa blev kung och införde arvkungadöme.
Det vanliga var att man åt 2 gånger per dag, middagen mitt på dagenoch kvällsmaten när solen gick ner. Då sommarens dagar är mycket långa på Stockholms breddgrader och vintrarnas dagar mycket korta gjorde det att tiderna varierade mycket. Personer med tungt arbete fick även äta mellanmål. När man åt hade man en kniv som man tagit med sig, ofta från dagens arbete Till det fanns en sked. Gafflar började användas för på 1500-talet och hade då två spetsar. '
''Något som skiljer sig direkt från idag är att man åt måltiderna tillsammans, alla i hushållet.
Att gå och sätta sig på sidan av med några vänner etc. sågs som avvikande och tokigt.
Soppor och såser åts ofta genom att man doppade brödbitar i dem och på det sättet sög upp innehållet. Soppor åts självfallet även med sked .För brännvin fanns det s.k. passglas. Det var glas där det var inristat s.k. pass (vågräta märken med jämna avstånd). Dessa glas skickades sedan bordet runt och varje bordsgäst drack sedan sitt "pass" från glaset. Brännvin börjades drick på slutet av medeltiden och blev vanligare ju närmare vår tid man kommer. Från början användes brännvinet i samband med tillverkningen av krut. Maten serverades direkt ur kokkärlen eller från uppläggningsfat om det gällde grillat kött mm.Det serverades alltid bröd till maten
Det lät väl inte så dumt att man åt tillsammans eller hur?
De djur som användes för mejeriproduktion var getter, höns och kor.Korna höll man normalt utanför stadsmurarna medan getter och höns fanns närmare huset.
som var klätt med gräs vilket noterades med förvåning av en och annan långväga besökare från södra Europa. Från dessa djur fick man:Smör, ost, ägg på sommarhalvåret* och vassle.*Hönor värper inga ägg under vintern då det är för mörkt, för kalltoch det är deras viloperiod. Idag kan man få dem att värpa p.g.a. artificiellt ljus mm
Det vanliga var att tallrikar, glas mm var gjorda av keramik eller stengods, samma sak gällde för uppläggningsfat. Fattiga åt ofta direkt ur en urgröpning i bordet och med skedar gjorda av trä.Ibland kunde också gammalt bröd användas som tallrikar. Det fanns inga kylskåp eller frysar på medeltiden,de enda sätten att förvara mat under längre tid var att salta, torka eller röka den. Den kanske viktigaste av dem alla var bagaren.år 1460 fanns det 8 st. bagare i Stockholm och de bakades flera olika sorters bröd men också kakor, semlor, vetebröd mm. De fick inte sätta priserna själva utan dessa sattes av staden råd några gånger per åroch då tog man hänsyn till priserna på spannmål. Vanligt folk bakade inte hemmadå det krävde en dyr ugn som man inte hade råd med.
Andra viktiga handlare var köttmånglaren, kryddkrämarnafiskarna, syltekonorna och bryggarna. De flesta hade någon form av stånd på Stortorgetnär det var torghandel eller i anslutning till sin lokal. Många fanns längs Köpmangatan.
De vanligaste maträtterna var grytor, stuvningar, soppor, välling och gröt .För fattiga var gröten den vanligaste maträtten året om.Alla åt bröd till maten, de rika åt det vitare brödet medan vanligt folk och fattigare åt det grövre fiberrika brödet. Det är många som tror att man bara åt gröt på medeltiden och maten var väldigt tråkig så var inte fallet även om gröt var vanligt.
Nedan listar vi några exempel på typiska maträtter från det medeltida Stockholm.
- Gröt på malt korn och surmjölk, honung eller bär tillsattes för smakens skull.
- Saltad fisk typ torsk, gädda, karp, abborre eller lax som serverades tillsammans med t.ex. gröt istället för dagens ris eller potatis.
- Bondbönsoppa på bondbönor, morötter och persilja var en av de många populära sopporna som åts.
- Korvpinnar, nej det var inget man åt utan använde för att göra just korv. Det var långa träpinnar, ca 1-2 cm tjocka, som användes för att hålla ut korvskinnen (gjort på tarmar) så att korvköttet/massan kunde fyllas i. Fläsk och hönskött var det vanliga korvköttet då nötkött var för dyrt. Korv åts ofta tillsammans med rotfrukter eller blev en ingrediens i en grönsakssoppa.
- Färskost eller surmjölksost för att äta till maten. Ost var något som man gav till sjuka och svaga personer då det ansågs speciellt hälsosamt. Osten smaksattes ofta med dill eller pepparrot.
Ja den "mörka" medeltiden hade i varjefall 50 fisksorter , men troligen så hade nog dom fattiga det värst med gröten som basmat....
/AC