Kluvet Sundbyberg
Lyxiga barnvagnar och rekorddyra bostäder inkomstklyftorna ökar i Sverige. I Sundbyberg har inkomsterna ökat mest i landet och här kan många unna sig av det goda i livet. Men andra känner inte längre igen sin gamla kommun.
Sänds torsdag, 28 april 2016, kl 10.35 på P1
Sundbyberg är ytmässigt den minsta kommunen i landet, men också den kommun i landet där den disponibla inkomsten ökat mest - med 14 procent - mellan 2011 och 2014, enligt statistik från SCB. Snittet i hela landet är 8,5.
Men andra kommuner halkar efter.
- Små kommuner som ligger långt från storstadsområdena har haft sämst utveckling, säger Hans Heggemann som är analytiker på Statistiska centralbyrån.
Och klyftorna växer:
- Det är större skillnader nu än vad det har varit tidigare. Det är framför allt storstadsområdena som drar ifrån övriga landet, säger Hans Heggemann.
I Sundbyberg är det en medveten kommunal strategi att dra till sig människor som har råd att bo där. Lägenheterna har fördubblats i pris på bara tre år och i den exklusiva stadsdelen Duvbo kan en villa kosta upp mot tolv miljoner kronor.
- Det är ju den ekonomiska biten som styr. Det är oftast de som har ett bra jobb eller har gjort en bostadskarriär som kan flytta hit, säger Gabriel Hadad som jobbar som mäklare i Sundbyberg.
Carmen Sotil bor i Sundbyberg sen ett år tillbaka. Hon har hunnit lägga märke till en del sociala markörer:
- Kolla barnvagnarna som folk kör här. De är av ett visst märke som kostar runt 13-14 000 kronor. Om man gör det, så har man ju en viss ekonomi.
Men det är inte alla sundbybergsbor som har fått ökade inkomster. Inga-Britt och Bo Svanbäck har inte sett sina pensioner höjas. Däremot har de under sina 85 år i Sundbyberg fått se hur allt mer burgna personer flyttar in.
- Det blir mycket trångt. Vi känner inte igen vår gamla kommun längre. Vi måste väl hänga med i tiden, men det är inte till det bättre.
Kenneth Nelson, professor i sociologi vid Stockholms universitet, ser en fara med de ökande inkomstklyftorna i landet:
- Det är naivt att tro att det inte skulle finnas inkomstskillnader. Frågan är hur mycket man kan låta de här skillnaderna växa. Under de senaste åren har vi skurit ner allt mer inom våra välfärdssystem. Medelklassens behov av inkomsttrygghet kan inte längre tillfredsställas av de nuvarande nivåerna på A-kassa, utan man måste teckna privata försäkringar. Och det kan på sikt leda till att betalningsviljan för välfärdssystemen urholkas.
Kluvet Land
kluvet.land@sverigesradio.se
/Ac