SUNDBYBERG EN STAD I FÖRÄNDRING

 
 
Jag får höra många åsikter om det nya Sundbybergs som växter fram. Åsikter som både roar som förskräcker. Själv förfasas jag inte så mycket av det nya som växer fram, jag dristar mig så långt som att till och med älska de nya så kallade Pizza-kartongerna på Tuletorget och skulle mycket väl kunna tänka mig två till där. Men det är jag det. Det som däremot oroar mig är oförmågan att bevara gammalt tillsammans med nytillskotten. Vill vi förlora de få historiska landmärken som faktiskt finns i Sundbyberg eller ska vi försöka bevara det som faktiskt går att bevara så att även Sundbyberg visar att det finns ett levande kulturarv även här? Frågan om kulturarv är inte enkel men det åligger kommunen att aktivt arbeta med stadens kulturarv
 
Riksanikvarieämbetet beskriver kommunens ansvar för kulturarvet på följande sätt: "Kommunernas kulturmiljöarbete kan handla om planverksamhet (inklusive arbete med riksintressen), bygglovshantering, miljötillsyn, turism och besöksnäring, destinationsutveckling, exploateringsverksamhet, förvaltning av fastigheter, gator och parker, miljöplanering och miljömålsarbete, skola och utbildning, integrations- och jämställdhetsarbete, tillgänglighetsarbete, näringslivsutveckling, samverkan med lokalt näringsliv, kultur-, fritids- och biblioteksverksamhet, natur- och landskapsvård, fornvård, kommunala museer, kulturvårdande stiftelser och samverkan med lokala föreningar samt fördelning av bygdemedel och andra bidrag."
 
Det är nog inte helt fel att påminna våra kommunala beslutsfattare om det ansvar de faktiskt har, särskilt i en stad som förändras och växer så fort som Sundbyberg.
 
När jag nu ändå håller på ...... åsikter om förändringar, husbyggen mm är inget nytt. Det är heller inget nytt ATT det byggs både här och där. Vår gamla lokaltidning vittnar om hur det sett ut historiskt sett.
 
SAXAT ur Sundbybergs och Solna Tidning

13 mars 1929

"Husen skjuta upp som svampar ur jorden inom Sundbyberg

Omkring 800 eldstäder beräknas färdigställas till 1 oktober eller 31 december.

                     En byggnadsverksamhet på gott och ont.

”Varken den som bor i Sundbyberg eller den som tillfälligtvis passerar staden, kan undgå att lägga märke till den aktivitet, som här f.n. råder på byggnadsverksamhetens område. Det började förra året med att ett par moderna hus uppfördes, innehållande varmvatten, värme och wc., vilka genast blevo uthyrda. Den svåra hösten och vintern ha icke lagt hämsko på denna verksamhet. Verksamheten har fortsatt och nu resa sig hus efter hus hastigt, skjutande upp som svampar ur jorden. Tomter byta snabbt ägare och jordborrningar sättas genast i gång.

 
 
Alla bilder från Sundbybergs Stadsmuseums fotoarkiv.

Det är en avspegling av samma rörelse i Stockholm, som behövde smålägenheter. Nu är det Sundbybergs tur att också fylla behovet. Det är nämligen speciellt smålägenheter, som äro erforderliga, men även mellanstorleken behöves.

Sundbybergare flytta in i modernare lägenheter och stockholmare söka sig liksom vid sekelskiftet utåt förorterna. Anledningen till att sistnämnda företeelse upprepas är som förut billigare hyror. Markvärdena här ha icke sprungit upp tillnärmelsevis de summor som betalas i Stockholm. Medan en byggmästare i Stockholm får ge ett par hundra kr per kvm. För en ganska avsides liggande tomt, är priset hos oss 10 á 12 kronor. Man förstår att hyrorna måste bli lägre med sådana tomtpris. Även med resekostnaderna inräknade kan man komma betydligt under stockholmshyran och får dessutom vanligen på köpet friskare luft och bättre närbelägenhet till naturen.

Sundbyberg har ju synnerligen goda kommunikationer, men särskilt genom spårvägens framdragande till en mer central punkt har gjort byggmästarna ivriga att passa på tillfället. Det är också i de trakter, där spårvägens nya linje framdragits, som verksamheten synes vara särskilt livlig….”

Till sist: visst är det bra att vi har Rissne Gård och numera också Alby säteri när man nu rivit Sundbybergs Gård som ju var vår stads egentliga vagga men vi ska vara helt införstådda med att ingen av dessa gårdar har något med just Sundbybergs historia att göra då den ena fram till 1949 hörde till Solna och så gjort väldigt länge och den andra hört till Spånga lika länge. Men var finns pengarna till att bevara det som verkligen är det gamla Sundbyberg - den redan på 1870-talet av A P Löfström byggda villan Annefrid (högst upp på Stationsgatan)? 

 

Hälsningar

Lena